Odlingskalender 2022 är på gång – äntligen. Ett djupt suck! Nu kör jag!
Det har varit ofantligt tyst på bloggen. Egentligen var det inte meningen att ta en bloggpaus. Men ibland händer det. Skälet var min trytande syn. Jag hade glasögon innan. Men på höger ögat fanns det bara ett fönsterglas insatt i bågen. Mellan 2005 och nu har också höger ögat tappat något av sin förmåga. På grund av coranaepidemin sköt jag upp optikerbesöket och väntade. Detta medförde att jag drabbades hårt av huvudvärk. Men nu är jag dubbelvaccinerad och med två nya glasögonpar. Ett par för när jag, som nu, jobbar vid datorn och ett när jag vill se bra på långt håll. Jag kunde mig inte bestämma för ett par progressiva glasögon. Det känns för krångligt att ha olika styrkor i synfältet.
Tillbaka till temat: odlingskalender 2022 är på gång. Och jag behöver din hjälp. Jag kryllar över av idéer kring odlingskalendern. Men det händer ju ofta jag är lite för förälskad i mina idéer. Så därför behöver jag din hjälp. Jag vill veta dina synpunkter kring en odlingskalender. Du hittar mitt Google-formulär här. Tack att du tar tid att fylla i formuläret. Du är en stor hjälp till mig.
Odlingskalender 2022 är på gång – äntligen
Här sitter jag vid datorn och funderar. Mina tankar snurrar runt kring hur odlingskalendern 2022 ska se ut.
En sak är klar, tidpunkten för sista höstfrosten och första vårfrosten ska med.
Men sen… – mina funderingar handlar mest om solen och månen. Att bestämma de nödvändiga uppgifter för solen känns enkelt jämförd med de som finns kring månen. Och vilka är nödvändiga, vilka är viktiga men inte nödvändiga och vilka beräkningar kan anses som slöseri med tid?
Men innan jag djupdyker i mina funderingar igen, försöker jag mig förtydliga.
Punkt 1. Solen. Tydligast känns här att beräkna soluppgång och solnedgång. Solljuset är det som växterna kräver mest. Så därför är dessa uppgifter spikat.
Tillbaka till tankenöten måne. Vilka uppgifter för månen är viktiga i odlingssammanhanget? Egentligen inga? Eller hur många uppgifter kring månen behövs för att just du kommer att lyckas med din odling?
Nedanför följer ett utdrag ur frågeformuläret kring månen. I frågeformuläret kan du kryssa i de olika punkterna:
- Måne – uppgång och nergång
- Månfaser – nymåne, fullmåne etc
- Månens gång genom djurkretsen
- Månens plats i djurkretsen – rot, blad, blomma och frö/frukt dagar
- Måne – stigande/fallande
1. Måne – uppgång och nergång
2. Månfaser – nymåne, fullmåne etc
Dessa två punkter är ju, i alla fall självförklarande. Dessa uppgifter syns ju med blotta ögon. Men min fråga är: på vilket sätt kan dessa uppgifter tillföra något i en trädgårdsalmanacka. Jag undrar, använder du dessa uppgifter när du odlar? Och i så fall hur? Hur interpreterar du till exempel en fullmåne när du odlar? Berätta gärna mer. Jag lyssnar. Eller läser.
3. Månens gång genom djurkretsen
4. Månens plats i djurkretsen – rot, blad, blomma och frö/frukt dagar
Jag ber i förväg om ursäkt, för här blir det rörigt. När månen kretsar kring jorden går hon genom hela djurkretsen eller ett varv om jorden. Tiden för detta varierar beroende vilka beräkningar använder.
Använder man det sideriska systemet så brukar månen ha 27,5 dagar för ett varv kring jorden. Djurkretsen består historiskt sett ur de 12 stjärntecken som du kanske känner till.
Men om man räknar efter moderna, astronomiska metoder blir det plötsligt 13 stjärntecken. Och nu händer det röriga. För då faller hela antroposofiska Maria Thun systemet med rot, blad, blomma och frö/frukt dagar. Man kan rita 4 liksidiga trianglar i 12-hörning, dvs när det finns 12 stjärntecken och så får man uppgifter om rot, blad, blomma och frö/frukt dagar. För då ligger månen i en av de tänkta fyra trianglar.
Men hur ska det gå till i en 13-hörning? Så min fråga till dig är: använder du stjärntecken och djurkretsen i din odling? Och om, i så fall hur? Och är du intresserade i rot, blad, blomma och frö/frukt dagarna?
5. Måne – stigande/fallande
Till sist men inte minst den stigande eller fallande måne. Detta uttrycker månens rörelse på sin omloppsbana. Månens omloppsbana är nämligen lite snett som hon vandrar genom 27,5 dagar. Så halva omloppsbana vandrar hon från nordligaste punkten till sydligaste punkten (fallande) och sedan vandrar hon uppåt (stigande) igen.
Jag vet att det är fortfarande populärt att odla efter den stigande eller fallande måne i alperna. Hur ser det ut i Sverige? Berätta gärna. Jag läser gärna dina synpunkter under mejlmig@simonetruniger.net eller i kommentarsfältet.
Det finns (ännu) inga kommentarer.