Det finns två frostdagar som är väldigt viktiga i odlingsplaneringen. När kommer sista vårfrosten och första höstfrosten? Denna frågan bestämmer mycket i organiserandet av trädgårdsarbetet.

Varför är frostdagar viktiga?

Grunden till detta är att inte alla växter tål minustemperaturer. En del av grönsakerna är inte härdig mot frost. De kan bara vara ute när det inte är för kallt. Oftast handlar det om individer från växtfamiljerna potatisväxter (Solanaceae) och gurkväxter (Cucurbitaceae). Just gurka är ett bra exempel. Gurka växer väldigt snabbt men är inte frosthärdig. Det är därför viktigt att så gurkan inte för tidigt. Om du vet när den sista vårfrosten för din odlingslott inträffar kan du lättare bestämma när du ska så gurkan.

När du vet när frostdagarna infaller kan du också ta bättre hjälp av utvecklingsdagarna. Hos mig i Vänersborg är den frostfria perioden ungefär 5 månader eller omkring 150 dagar lång. Har en växt som till exempel paprika eller aubergine en lång utvecklingstid, säger vi 130 dagar, så förblir bara 20 dagar under denna planta kan leverera frukter. Det är helt enkelt en för kort period för att planteringen ska vara lönsam. Till exempel kan du börja att förodla paprika 130 dagar före sista vårfrosten. Det blir väldigt tidigt på året. Beroende var du bor behövs det växtlampor för det ska funka.

Men hur vet du när de två viktiga frostdagarna är?

Sedan en tid tillbaka erbjuder SMHI nedladdningsbara data från sina mätstationer. Där kan du leta efter en mätstation nära dig och ladda ner dess väderdata och börja utvärdera.

Men finns det inte en enklare väg?

Jo. För några städer runt om i Sverige har jag analyserat åren 2010 – 2020 och fått fram veckonumret när frosten kommer och går. Listan som finns nedanför är mer en fingervisning än att du tar den på största allvar. Frostnätterna skiftar från år till år. Sedan spelar det också en roll hur frosthärdig de olika växterna är. Några tal flera minusgrader medan andra redan vissnar när kvicksilvret når 3 grad Celsius.

Gillar du inte att leta rätt i tabeller? Då har jag ett tips för dig. Då jag hade lite tid övrigt och hittade några kodsnuttar i min dator kom jag på följande idén: jag skapar en webbapplikation som lägger de olika tidpunkter för frostrisken på en karta. På den kan du klicka runt och sedan hitta när frostnätterna inträffar hos dig.

Just nu får du en odlingskalender anpassad efter orter runtom Sverige när du abonnerar på mitt nyhetsbrev. Odlingskalendern innehåller uppgifter om vårfrost och höstfrost.
Läs mer här.

När kommer sista vårfrosten?

Ovannämnda siffrorna hänvisar till veckonumren. Jag tog väderdata som finns att hämta hos SMHI och analyserade dem. Ovanför ser du resultat. Allteftersom de tre siffror hänvisar till veckonumret när sista vårfrosten inträffade tidig (andra kolumnen), när den genomsnittliga sista vårfrosten inträffade (tredje kolumnen) och när den sena och definitiv sista vårfrosten anlände (fjärde kolumnen). Om du antar att den sista vårfrosten inträffar vid veckonumret i fjärde kolumnen då är du på säkra sidan. De siffrorna i andra och tredje kolumnen ger ett hint när frostrisken kan vara över. Men min erfarenhet av de senare år vårfrost är att det finns ett stort risk för ett väldigt sen köldknäpp.